Namnlösa bloggen

The blog formerly known as OMG! Kubuntu!, Open source, funderingar och annat

Tag Arkiv: Galenskaper

SGRHMPFF, eller: Ljudet som utstötes när människor inte kan ta bladet från munnen.


Detta inlägg kommer, som rubriken skvallrar om, handla om människor som av (för mig) outgrundliga anledningar inte kan säga som det är eller hänvisa till rätt person på en gång utan istället ödslar både sin egen och min tid.

Jag sökte tidigare ett jobb som annonserades ut via ett bemanningsföretag. I annonsen på hemsidan fanns det inte någon kontaktperson nämnd men samma annons fanns även på arbetsförmedlingens hemsida, där stod namnet på en person. Jag har varit i kontakt med detta bemanningsföretag ett antal gånger tidigare och i de fallen har jag pratat med en annan person än kvinnan vars namn stod i annonsen. Lite misstänksam var jag när jag ringde upp denna kvinna och jag frågade om det var henne jag skulle prata med angående jobbet som xxx. Hon sa att det gick bra och berättade lite om tjänsten, allt verkade med andra ord normalt. När jag idag skulle ringa upp igen för att höra hur rekryteringen förflöt sa hon att det inte var hon som
hade hand om det utan en annan person (den person jag haft kontakt med förut). Jag ringde då upp henne bara för att få höra att de redan hade bestämt sig för två kandidater att presentera för kunden. Jag hade alltså aldrig varit aktuell för tjänsten då mitt uppföljningssamtal inte varit till rätt person (trots att den personen stod i annonsen). Snopen tackade jag för samtalet och lade på luren – det är i detta läge det passande ”ordet” SGHRMPFF kommer. Varför kunde inte den första kvinnan ta bladet från munnen och säga som det var, från början alltså. Om jag ringer för att få information om en tjänst som utannonseras och frågar om jag kommit till rätt person så borde det väl inte vara så svårt att hänvisa mig till den som har hand om rekryteringen. Två veckors väntan förgäves.

Det finns så klart andra jobb och just detta var kanske inte ett drömjobb men jag vill lösa denna situation så fort som möjligt, då underlättar det om människor inte ödslar min tid.

När jag började skriva detta inlägg på förmiddagen hade jag betydligt fler tankar och upprörda känslor, dessvärre(?) hade jag inte möjlighet att skriva klart allt på en gång så texten blev kanske lite mer sammanhängande samtidigt som de ilskna orden blev färre. Så kan det gå…

~~~~~
, , ,

Och årets stolpskott är…


…skolchefen i Kiruna som vill införa ett system där lärarnas lön ska stå i relation till elevernas betyg.

Ja just det, det verkar ju som en alldeles lysande idé – INTE. Om det fanns nån rättvisa skulle ju den skola där resultaten är sämst få en pott med pengar för att rusta upp och höja kvalitén på skolan, eventuellt nån krona till personalen också, men i första hand skulle ju satsningen gå till eleverna.

Som tur är säger lärarfacken nej så det borde ju ge en liten vink till beslutsfattarna.

—–

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Var hamnar datorerna när de dör?


På TechWorld rapporteras det att någon till sist har gjort det som de flesta drömmer om men aldrig vågat göra – dräpa datorj****n.

Datorer är ett väldigt stort intresse för mig, men likt de flesta andra så har även jag varit frustrerad och förbannad över nåt som inte funkat som det ska. Många är gångerna man i vredesmod har velat göra nåt riktigt elakt mot datorn, men man har ju ändå en mental spärr (kalla det medvetande), som gör att man kommer till insikt om att det kanske inte är så klokt att spöa upp en pryl.

Mannen i fråga verkar ha hyst agg mot företagets server sen lång tid tillbaka. Enligt artikeln ska han ha berättat för sina vänner tidigare på kvällen om sin plan och efter en konsert ska han sedan ha tagit sig till jobbet för att fullborda sin gärning. Servern i fråga var värderad till 700 000 kr och mannen kommer att åtalas på tre punkter: för skadan han åstadkommit, för att ha ljugit för polisen, och för att ha varit alldeles för full.

Lärdom av denna historia: Gör aldrig skitjobbet själv, anlita en hitman 😉

Vaccination mot svininfluensa ledde till narkolepsi?


Finland har man upptäckt ovanligt många fall av narkolepsi hos barn som vaccinerat sig mot svininfluensan. Nu stoppar man vaccinationerna och Sverige kan följa efter. I Sverige utreder Läkemedelsverket minst sex fall av narkolepsi hos barn som tidigare vaccinerat sig, och i Finland har det rapporterats om minst 14 misstänkta fall.

Verkligen tråkigt att det skulle behöva bli så här. Visst, svininfluensan är säkert riktigt jobbig att få, men i de fall när människor avlidit till följd av den har det oftast (enligt vad jag kunnat läsa mig till) handlat om personer med nedsatt immunförsvar/svagt hjärta eller rena misstag från sjukvården (tänker närmast på flickan som blev hemskickad trots att hon var sjuk). Vaccinet var tydligen inte testat tillräckligt och nu får många människor sota för andras misstag.

I en debattartikel i SVD (6:e oktober 2009) kritiserar bl.a. Luleåläkarna Meta Wiborg och Björn Olsson regeringens och socialstyrelsens beslut att massvaccinera. De menar att det ligger politik bakom beslutet, att det inte är baserat på medicinska fakta. Tydligen så var Sverige förpliktigat att köpa 9 till 18 miljoner doser vaccin när WHO lyfte influensan till pandemifas 6.

De skriver:

”Det som av politiker och tjänstemän framställts som en rätt är i själva verket ett förpliktigande, en skyldighet. De exakta skrivningarna i avtalet kring detta är hemligstämplade, men följden har blivit att en relativt lindrig influensa avtalsvägen har tvingat fram vaccinproduktion och köp av vaccin till hela Sveriges befolkning. Det är priset Sverige betalar för att få gå före i kön.

Då den nya influensan rent medicinskt inte kan betraktas som allvarlig har regering och myndigheter lagt stor tonvikt vid solidariteten. Du ska vaccinera dig för att inte smitta dina nära och kära. Det är en solidaritet för de redan rika, eftersom avtalet har gett oss rätt till förtur, vilket innebär att människor i fattigare länder blir utan vaccin.”

Efter debattartikeln blev de kritiserade bl.a. av divisionschefen för primärvården och anklagade för att vara illojala, och det visar ju bara än mer vart sammhället har tagit vägen. Det är inte längre tillåtet att ha någon egen åsikt när man representerar ett politiskt parti/stat/kommun/landsting. Jag kan ju så klart förstå hur toppen på pyramiden ser på det hela, men risken blir ju att de beslut som fattas inte blir demokratiskt förankrade när man bara ska följa Partilinjen ™.

Nåja, nog om detta. Jag skulle kunna hålla på mycket längre, men jag gissar att det mesta redan är skrivet/sagt av andra.

En liten varning


Jag tänkte berätta lite om något som jag var med om för ett par månader sedan.

Jag och min dotter hade varit och hälsat på mina föräldrar över dagen. När vi skulle åka hem stötte vi på en bekant som jag inte sett på ett tag. Vi pratade lite och han frågade vad jag gjorde nuförtiden. Jag är ju föräldraledig f.n. men när föräldraledigheten tar slut ska jag hitta mig ett nytt jobb. Då tipsade han mig om en föreläsning där man skulle få lära sig att tjäna lite extrapengar. Han var lite hemlighetsfull och jag frågade inte så mycket för jag tänkte att ”en föreläsning kan ju aldrig skada”.

När jag kom till lokalen där föreläsningen skulle vara så insåg jag att det var en inträdesavgift på 50 kr. Som tur(?) var hade inte min bekanta tänkt att jag skulle betala det själv när det var han som bjudit in mig. Vi satte oss sedan ner och väntade på att allt skulle börja. Under tiden passade han på att presentera mig för några av de andra som var där, och det var väl det och det faktum att de flesta som var där hade klätt upp sig i kostym eller liknande som gjorde att jag började ana lite oråd.

Det hela drog igång och föreläsaren presenterades. Han var ganska duktig på att prata och började med att berätta lite om vad som hänt på vägen dit för att locka till skratt. Sedan kom introduktionen av det här företaget som ligger bakom allting. Amway. Jag hade vid det tillfället inte hört talas om dem men talaren presenterade dem som ett ”fantastiskt” företag, och visade med sitt bildspel på siffror angående omsättning och liknande samt berättade att det var ett familjeföretag som inte var börsnoterat. Allting framställdes som så fantastiskt bra. Jag var ju redan när föreläsningen började ganska skeptisk till det hela, och inte blev jag mindre skeptisk när talaren började prata om vilka personer de söker. Det framställdes i ganska raka ordalag att de personer som de sökte skulle vara personer som trodde på företaget och liksom redan sökte efter dem (utan att veta det). De som inte ”såg möjligheten” var helt enkelt inte rätt personer.

Det började mer och mer likna ett väckelsemöte och talaren repeterade flera gånger hur skönt det skulle bli att ”slippa ställa väckaren och kliva upp varje morgon”. För det var ju en stor del av föreläsningen, att tala om för åhörarna vilka ”losers” alla som har ett vanligt jobb är. Det påtalades även flera gånger hur bra det skulle vara att få med sig sin partner i Amway, antagligen för att den som står en närmast inte ska kunna ”sätta grillor i huvet” på dig och berätta hur korkat alltsammans är.

Grejen med Amway är att man på sätt och vis blir egenföretagare, man säljer deras artiklar via hembesök, men för att verkligen tjäna några pengar måste man värva nya medlemmar och hoppas att de är duktiga försäljare, för man får nämligen provision på deras inkomst. Det liknar ju i allra högsta grad ett pyramidspel, men det som skiljer sig från det är att personer som blivit värvade faktiskt kan tjäna mer än de som värvat dem, och det samt att de faktiskt säljer något gör att Amway slipper undan lagens långa arm. Det kallas för ”nätverksförsäljning” eller ”Multi-level marketing”.

När föreläsningen väckelsemötet var slut var jag ordentligt skeptisk till allting, men jag följde ändå med och tog en kaffe och smörgås i cafeterian. Det kostade också pengar såklart, fast jag slapp undan betalningen även den gången. Vi satte oss ner vid ett bord och strax anslöt flera av de som jag blivit presenterade för tidigare. Nu ville de alltså värva mig, det var alldeles uppenbart, och de pratade om produkterna och hur fantastiska de var. Nästan alla hade börjat använda kosttillskott med Omega-3 (från Amway såklart), och alla bekymmer var som bortblåsta för alla utom en (jag gissar att han inte var särskilt nöjd som Amway-företagare), men han fick en ”diskret” liten knuff i armen av sin fru. Nu var det så dags att ta fram papperna med medlemsuppgifter och ett kontrakt samt info om de olika startpaketen som man var tvungen att köpa om man ville bli medlem. Ju dyrare desto bättre för mig själv skulle det vara. Diplomat som jag är (på gott och ont, denna gången ont) så sa jag ju såklart inte vad jag tyckte och att jag inte alls var intresserad av att bli blåst, utan jag sa att jag behövde fundera lite och läsa på innan jag bestämde mig. Jag skulle då få låna en folder med info om Amway samt en CD där någon höjdare pratade (förmodligen i väckelsemötesstil). Bara det där att man inte får behålla den utan ska tvingas lämna tillbaka den är ju verkligen bra uträknat, då kan ju den som tvekar bli utsatt för ännu mer påtryckningar. Min bekant frågade mig även flera gånger om han inte kunde få komma hem till mig och min fru och gå igenom allt lite mer ingående, för ”det kan ju vara lite svårt att greppa allt vid första kontakten”. Detta avböjde jag dock.

När jag promenerade hem bannade jag mig själv för att jag inte hade sagt ifrån ordentligt, nu var jag ju tvungen att ge tillbaka foldern nästa vecka (det är tydligen väckelsemöte varje måndag så att alla ska vara kvar i sin lilla bubbla), inte för att jag var rädd att bli påverkad att gå med, men för att jag skulle vara tvungen att träffa dem igen. Väl hemma slog jag genast på datorn och började googla på Amway och annat de tagit upp. Det verkar ju sannerligen vara många som har kommit i kontakt med dem på ett eller annat sätt.

Det tragiska i allt detta är att min bekant och säkerligen många andra av de som är medlemmar verkligen tror att de ska bli ekonomiskt oberoende (att leva på nätverket under dem), att de ska slippa ”ställa väckaren och kliva upp varje morgon”. Just de orden använde han sig av när jag pratade med honom på telefon ett par dagar senare, och att om man bara kunde värva 2 personer/månad så skulle man bli ekonomiskt oberoende efter ca 5 år (har jag för mig). Jag kände inte att det var nån vits med att försöka diskutera huruvida han eller någon annan verkligen skulle bli rik genom Amway, utan jag sa helt enkelt att det inte var nåt för mig och önskade honom lycka till. Jag gjorde också upp med honom att jag helt enkelt skulle lämna foldern jag lånat på kapphyllan där vi hängt av oss kläderna.

Jag tvivlar inte på att det går att tjäna pengar genom Amway, men det är förmodligen väldigt tidsödande, och ekonomiskt oberoende är det nog ytterst få som blir. Dryga ut inkomsten varje månad? Du få mest troligt jobba så många timmar att det ändå inte lönar sig. Min bekant verkade ha jobbat sig upp en liten bit och fick förmodligen ut nån tusenlapp extra, hoppas bara att han har tid över för att göra nåt för den.

Fast vad vet jag förresten, jag kunde ju inte se möjligheten…