Here’s an excerpt:

A San Francisco cable car holds 60 people. This blog was viewed about 1 500 times in 2011. If it were a cable car, it would take about 25 trips to carry that many people.

Click here to see the complete report.

Jag har kört CrunchBang lite mer under denna vecka och det känns riktigt trevligt när datorn arbetar så snabbt, ingen seghet alls (inte för att jag upplevt några problem med det sen jag bytte till Linux). Allt går blixtrande snabbt. Mitt största problem har varit att jag inte gillat utseendet som används som standard men nu har jag funnit en bot på det – Oxygen Molecule.

Gillar det skarpt!

Här kommer en skärmdump på bakgrunden:

Löjligt egentligen att utseendet kan ha sån betydelse men så är det för mig.

Om jag får tid i helgen ska jag montera min gamla hårddisk i datorn och testa en dual boot med Windows 7 och Ubuntu 11.10. Om det funkar bra så rensar jag den disk som sitter i nu och installerar den konfiguration jag nämnde tidigare, Ubuntu, CrunchBang och Windows.

På återseende!

Läs även andra bloggares åsikter om Oxygen Molecule, CrunchBang, Ubuntu, Windows

Jag är numera student på en utbildning där vi kommer att hålla på en hel del med AutoCAD och eventuellt andra programvaror med samma syfte. Det har (tyvärr) gått upp för mig att jag mest troligt kommer vara tvungen att köra Windows igen och då kommer en av ovan nämnda distar att få ge vika. Tidigare har jag ju ansett PCLinuxOS vara mitt primära system och Ubuntu/CrunchBang vara hobbydistarna men den uppfattningen börjar ändra på sig. Det är inte direkt nåt fel på ”PCLOS” men jag har på sistone börjat känna att jag lagt ner onödigt mycket tid på saker som jag inte alls behövt fundera på när jag kört Ubuntu. Största tidsboven är nog faktiskt inställningen för rendering av fonter.

Om jag nu utgår från att Windows 7 kommer att installeras för att köra AutoCAD och Ubuntu för allt annat så kommer jag ändå ha väldigt mycket att göra för att hålla båda systemen i gott skick. Ska jag ha ytterligare ett system installerat? Vilket? Kommer jag ha tid att administrera det?

PCLinuxOS är ju av typen ”rolling release” och det kommer en hel del uppdateringar varje vecka. Att inte starta det systemet under 1-2 veckors tid skulle innebära att det tog onödigt mycket tid bara för att uppdatera allt, men om jag skulle installera CrunchBang skulle det inte vara nåt problem eftersom antalet uppdateringar där är betydligt färre.

Jag måste nog fundera lite till innan jag kan bestämma mig för det finns ju ett tredje alternativ också – dual boot med bara Win7 och Ubuntu. I det fallet skulle jag skapa en användare i Ubuntu enbart för att testa saker, men de testerna skulle ju i så fall bli på en lite lägre nivå eftersom jag ju skulle vara inloggad på samma system som min huvudanvändare och därmed kunna förstöra stabiliteten för denne.

Jag blev visst inte så mycket klokare…

I mitten på Juli kom antagningsbeskedet från högskolan, jag hade blivit antagen. Mycket skulle fixas fram till dess och eftersom jag redan hade ont om fritid fick bloggandet vänta. Nu har jag i alla fall börjat plugga – Samhällsbyggnad på LTU. Om allt går vägen är jag klar 2013.

Eventuellt kommer jag bli tvungen att ändra lite på min triple boot. Som jag tidigare skrivit kör jag PCLinuxOS, Ubuntu och CrunchBang. Jag kommer att hålla på en del med AutoCAD under studietiden och då verkar det inte bättre än att jag måste installera Windows igen, och i så fall blir det CrunchBang som får ge plats. Inte för att jag vill göra mig av med CrunchBang men det blir helt enkelt för mycket jobb med att hålla igång tre system samtidigt. Det kommer ju förstås bli en triple boot ändå, fast den stora skillnaden blir då att Windows inte kommer startas ens i närheten lika många gånger som CrunchBang. Jag skulle nog egentligen klara mig med enbart PCLinuxOS och Windows, men det kan ibland vara kul att köra Ubuntu också.

Om det blir så att jag installerar Windows igen får jag väl börja blogga om det också, precis som han som skriver Linux in Exile.

Over and out!

~~~~~
PCLinuxOS, Ubuntu, CrunchBang, Studier, Samhällsbyggnad

Jag sökte tidigare ett jobb som annonserades ut via ett bemanningsföretag. I annonsen på hemsidan fanns det inte någon kontaktperson nämnd men samma annons fanns även på arbetsförmedlingens hemsida, där stod namnet på en person. Jag har varit i kontakt med detta bemanningsföretag ett antal gånger tidigare och i de fallen har jag pratat med en annan person än kvinnan vars namn stod i annonsen. Lite misstänksam var jag när jag ringde upp denna kvinna och jag frågade om det var henne jag skulle prata med angående jobbet som xxx. Hon sa att det gick bra och berättade lite om tjänsten, allt verkade med andra ord normalt. När jag idag skulle ringa upp igen för att höra hur rekryteringen förflöt sa hon att det inte var hon som
hade hand om det utan en annan person (den person jag haft kontakt med förut). Jag ringde då upp henne bara för att få höra att de redan hade bestämt sig för två kandidater att presentera för kunden. Jag hade alltså aldrig varit aktuell för tjänsten då mitt uppföljningssamtal inte varit till rätt person (trots att den personen stod i annonsen). Snopen tackade jag för samtalet och lade på luren – det är i detta läge det passande ”ordet” SGHRMPFF kommer. Varför kunde inte den första kvinnan ta bladet från munnen och säga som det var, från början alltså. Om jag ringer för att få information om en tjänst som utannonseras och frågar om jag kommit till rätt person så borde det väl inte vara så svårt att hänvisa mig till den som har hand om rekryteringen. Två veckors väntan förgäves.

Det finns så klart andra jobb och just detta var kanske inte ett drömjobb men jag vill lösa denna situation så fort som möjligt, då underlättar det om människor inte ödslar min tid.

När jag började skriva detta inlägg på förmiddagen hade jag betydligt fler tankar och upprörda känslor, dessvärre(?) hade jag inte möjlighet att skriva klart allt på en gång så texten blev kanske lite mer sammanhängande samtidigt som de ilskna orden blev färre. Så kan det gå…

~~~~~
Galenskaper, Tankar, Livet, Övrigt

This is a translation of a post I made earlier.

~ ~ ~ ~ ~

1. In the calendar view in Thunderbird we’ll right click on the calendar that should be backed up, then choose export calendar. Now we’ll assign it a suitable name and save it somewhere inside our Dropbox folder.
2. Now lets right click again in the calendar list on the left, but this time we choose new calendar. In the wizard that will be presented for us we’ll select calendar on the network, in the next step we choose iCalendar (ICS)and enter the path to the previously exported calendar:

   file:///home/<user name>/Dropbox/calendar.ics

   

3. Next we’ll choose a name and a colour for our calendar and that’s it!
   
   The calendar will now always be backed up as long as we are online, but don’t forget to manually backup important data

~~~~~
Guide, HOWTO, Thunderbird, Calendar, Backup, Dropbox

Jag har p.g.a. detta börjat titta lite på en liknande tjänst som heter Grooveshark. Det finns inte någon separat spelare utan man använder sig av sin webbläsare (och ser till att Flash-blockeraren tillåter material från grooveshark.com). Musikutbudet är inte riktigt lika stort som i Spotify men min uppfattning är att det växer i alla fall och det är bara en låt jag inte hittat hittills (1979 med Smashing Pumpkins)

Detta att använda webbläsaren kan ju tyckas vara ganska smidigt men själv tycker jag att det blir på tok för många störande intryck med alla bokmärken och adressfält, sökfält m.m. De som använder sig av Google Chrome eller Chromium kan dock starta webbläsaren i ”app mode” vilket för med sig att gränssnittet blir betydligt trevligare.

På så vis blir vi kvitt alla störande/onödiga intryck och kan fokusera på själva musikspelaren.

Hur gör man då detta? Vi trycker Alt+F2 och skriver:

google-chrome --app=http://grooveshark.com/#/

Jag tycker om att automatisera så mycket som möjligt så därför kan vi skapa ett bash-skript med följande text inuti:

#!/bin/bash
(exec google-chrome --app=http://grooveshark.com/#/) &

Detta placerar vi sedan i valfri mapp men enklast är om man sätter det i mappen bin inne i sin hemmamapp, då kan programmet startas enkelt utan att behöva skriva hela sökvägen.

Nästa steg blir att skapa en .desktop-fil som gör att programmet dyker upp i vårt menysystem (om man kör Gnome eller KDE dvs). Vi öppnar vår föredragna texteditor och klistrar in följande:

[Desktop Entry]
Version=1.0
Type=Application
InitialPreference=15
Name=Grooveshark
GenericName=Grooveshark
Comment=Grooveshark - Listen to Free Music Online - Internet Radio - Free MP3 Streaming
Exec=grooveshark
TryExec=grooveshark
Icon=grooveshark
Terminal=false
Categories=AudioVideo;Player;Qt;X-MandrivaLinux-Multimedia-Sound;
StartupNotify=false
Encoding=UTF-8
X-Desktop-File-Install-Version=0.11

Spara sedan filen som grooveshark.desktop under

 /home/<användarnamn>/.local/share/applications

I texten ovan kan vi se att jag döpte mitt bash-skript till grooveshark (raden som börjar med Exec) och eftersom jag placerade det i min privata bin-mapp behöver jag inte skriva hela sökvägen utan endast namnet på den körbara filen. Raden Categories kommer sannolikt bara fungera om du kör PCLinuxOS eller Mandriva, i Ubuntu 10.10 kan du istället skriva

Categories=GTK;Audio;AudioVideo;

Raden där det står Icon anpassas efter var din ikon finns sparad. Jag laddade ner min ikon härifrån, sedan sparade jag den under

 /home/<användarnamn>/.local/share/icons/hicolor/48x48/apps

Ååh hej med Farbor Frej…  och så har vi fått oss en skrivbordsapplikation

~~~~~
Grooveshark, Google Chrome, app mode, Spotify, Linux, Musik, Strömmande media

Från Distrowatch.com:

CrunchBang Linux is a Debian-based distribution featuring the light-weight Openbox window manager and GTK+ applications. The distribution has been built from a minimal Debian system and customised to offer a good balance of speed and functionality. CrunchBang Linux is currently available as a live CD; however, the best performance is achieved by installing it to a hard disk.

Här framgår det alltså att CrunchBang bygger på en minimal Debian-ISO som sedan är anpassad och påbyggd med de komponenter som utvecklaren Corenominal (ibland med hjälp av communityn) beslutar om. Istället för att köra en hel skrivbordsmiljö som Gnome, KDE eller Xfce används fönsterhanteraren Openbox. För att exempelvis få en skrivbordsbakgrund används programmet Nitrogen. Grundtanken är att systemet ska vara resurssnålt och vad annat kan man säga när en rätt så fräsch installation av systemet endast använder 71.6MB RAM efter uppstart.

Vi möts av ett mörkt skrivbord utan ikoner och med Conky (högst upp t. h.) som visar intressant systeminformation och nyttiga tangentbordsgenvägar. Som default använder CrunchBang ett ganska mörkt tema, somliga gillar det men sjäv vill jag gärna sätta lite färg i alla fall på bakgrunden och ikonerna.

I bilden ovan använder jag det populära ikonpaketet Faenza, skrivbordsbakgrunden är hämtad från interfacelift.com. Ikonerna i notifieringsytan längst ner till höger är (från vänster räknat): Dropbox, Gnote, Network manager, Parcellite (urklippshanterare) Pidgin, Thunderbird (med tillägget Firetray), ljudinställningen, batterimätaren och klocka/kalender. Som synes på bilderna finns det ingen start/menyknapp i panelen, vill man starta ett program trycker man windowstangenten+space eller högerklickar på en tom yta på skrivbordet. Då visas en meny med olika kategorier – tillbehör, grafik, multimedia, nätverk, kontor, systeminställningar, m.m.

I versionen som jag kör med Openbox uppdaterar sig inte menyn när nya program installeras. Det kan tyckas lite märkligt till en början men det är så det är tänkt att vara. Vill man ändra eller lägga till program kan man starta ”Obmenu”.

Med detta verktyg redigerar man alltså en xml-fil. Det går såklart även att öppna xml-filen i valfri textredigerare också, men för egen del känns det lite smidigare att använda Obmenu.

Standardwebbläsaren är Chromium 9.x. Jag har hittills inte sett någon nyare version dyka upp som uppdatering men om man vill kan man alltid installera Google Chrome istället (som i dagsläget är uppe i v 11.x) Eftersom CrunchBang bygger på Debian finns varken Firefox eller Thunderbird med i mjukvaruförrådet i sin ursprungliga form, däremot finns Iceweasel och Icedove som är ”rebranded versions” av de förstnämnda, hur det kommer sig kan man läsa på Wikipedia. Iceweasel och Icedove är dock inte heller de senaste versionerna men jag har laddat ner Firefox och Thunderbird direkt från mozilla.com (som *.tar.gz-filer) och packat upp dem och det funkar helt Ok, nackdelen är att de inte uppdateras via pakethanteraren utan söker efter uppdateringar själva.

När det kommer till uppdatering och installation av mjukvara använder sig CrunchBang av mjukvaruförråden som hör till Debian Squeeze (6.0) samt ett förråd som utvecklaren Corenominal tillhandahar. Det finns ingen speciell uppdateringshanterare som påminner eller söker efter uppdateringar utan man får gå den manuella vägen – antingen med Synaptic eller via terminalen.

Min grundtanke med CrunchBang var att köra VirtualBox p.g.a. det låga resursutnyttjandet och det kommer säkert komma inlägg om det i framtiden, fram till dess kan jag konstatera att jag faktiskt bootat upp CrunchBang minst lika ofta som PCLinuxOS (som jag tänkt ha som ”primärt OS”) och ju mer man kör det desto fler saker upptäcker man att ”pilla” med. Detta OS är utmärkt i det syftet

Till alla som behöver använda sig av BankID med tillhörande säkerhetsprogram kan jag meddela att det funkar helt utan strul att installera, dock måste man som jag tidigare gått igenom skapa programgenvägen själv (programmet som ska startas heter personal). Handelsbankens kortläsare fungerar också den efter installation av drivrutinen som laddas ner från Handelsbankens hemsida.

Behöver man hjälp med något finns färdiga genvägar via högerklicksmenyn både till det mycket hjälpsamma forumet, en F.A.Q. och andra nyttigheter som Openbox.

Tveka heller inte att ställa frågor direkt till mig via en kommentar, jag hjälper gärna om jag kan.

~~~~~
CrunchBang, Recension, Linux, Linux på skrivbordet, Desktop Linux

*****hål!!

~~~~~
—–hål, —hål, p—, s—

Jag skrev ju i Juli förra året om hur jag lånat min pappas modem (ett Huawei E1750) och fick det att funka. Nu tänkte jag försöka beskriva från minnet hur jag bar mig åt.

• Till att börja med kopplar vi loss modemet från datorn, sedan laddar vi ner ett ”shell script” härifrån.
• Om vi kör Ubuntu eller Linux Mint borde skriptet vi laddade ner installera alla beroenden automatiskt och vi kan gå vidare, annars får vi kontrollera m.h.a. Synaptic att vi har rätt paket installerade. Enligt skriptet ska följande paket installeras:

libusb-dev
usb-modeswitch

• Nu måste vi göra skriptet körbart, det görs enklast med kommandot:

chmod +x Huawei_E1750

• Sedan kör vi skriptet (som root eller med sudo) från terminalen:

./Huawei_E1750.sh

När det är gjort kan vi åter koppla in modemet igen. Enligt skriptet kan det vara nödvändigt att koppla loss och sedan koppla in modemet på nytt om man startar datorn med modemet inkopplat.

Förhoppningsvis ska detta vara till hjälp för någon i alla fall. Ovanstående skript kan eventuellt fungera även i andra distributioner än Ubuntu, det man då får göra är att manuellt installera de beroenden som krävs (i PCLOS heter paketen t.ex. libusb1.0-devel och usb_modeswitch) samt ”kommentera bort” (sätta en # i början) raden i skriptet där det står:

apt-get install libusb-dev usb-modeswitch

Sedan ska det förhoppningsvis funka men eftersom jag bara testat detta på Linux Mint kan jag inte garantera någonting. Lycka till!

~~~~~
HOWTO, Huawei E1750, Mobilt bredband, Ubuntu, Guide

Jag stör mig lite på (fast vem gör inte det iofs) personer som inte kan tänka sig att de har fel och alltid hävdar saker tvärsäkert trots att de egentligen inte vet. Om de sedan blir motbevisade brukar de till råga på allt bli arga/irriterade vilket gör att man nästan känner en skyldighet att be om ursäkt fast det snarare skulle vara dessa människor som gjorde det. Att vid vuxen ålder inte kunna inse att man inte vet allting och att man inte vinner nåt på att låtsas veta saker när man egentligen bara gissar eller tror sig veta känns ju lite underligt, kopplar man sedan ihop det beteendet med en rädsla eller obekvämhet för att ha fel blir det ju ännu märkligare, då kanske det är bättre att hålla tyst. Två passande citat här vore nog:

”It’s so simple to be wise. Just think of something stupid to say and then don’t say it”

- Sam Levenson

”It’s better to keep your mouth shut and be thought a fool than to open it and remove all doubt.”

- Mark Twain

Hur samhället ter sig idag är också intressant. Förmågan att glömma eller förneka saker är till stor del en försvarsmekanism för att förhindra kognitiv dissonans. Det har sannolikt mycket med förväntningar utifrån att göra, för alla SKA ju ha den senaste mobilen/TV:n/etc. och alla SKA ha dyra/moderna kläder, alla SKA ha råd att åka utomlands minst en gång/år osv. Att de kanske inte blir lyckliga av det skulle vara allt för smärtsamt att inse (d.v.s. leda till kognitiv dissonans) så därför intalar folk sig att allt är bra. Det är lite lustigt egentligen, för väldigt många strävar samtidigt efter att skilja sig från mängden, men de sätter vanligtvis fokus på utseende och ofta genom att göra saker som nån annan redan gjort.

Kontentan av det hela skulle man kunna säga är människors rädsla för att vara annorlunda samt ett onormalt stort fokus på dem själva i alla situationer (så till den milda grad att de knappast skulle märka någon som var annorlunda).

~~~~~
Tankar, Samhället och människan, Övrigt, Kognitiv dissonans

1. I Thunderbird högerklickar vi (i listan till vänster) på den kalender vi vill ta backup på och väljer exportera kalender. Vi ger kalendern ett lämpligt namn och sparar den på valfritt ställe i mappen Dropbox inne i hemmamappen.
2. Nu högerklickar vi igen i listan till vänster, men denna gång väljer vi ny kalender. I dialogrutan som kommer upp väljer vi kalender på nätverket, här väljer vi sedan formatet iCalendar (ics) och fyller i sökvägen till den tidigare exporterade kalendern:

   file:///home/<användarnamn>/Dropbox/kalender.ics

   

3. Nu klickar vi oss vidare i guiden, i nästa steg väljer vi ett namn och en färg på vår kalender och sedan är det klart!

   

   Nu kommer kalendern alltid att backupas så länge vi är online, men glöm ändå inte att ta manuella backuper av viktig data.

~~~~~
Guide, HOWTO, Thunderbird, Kalender, Backup, Dropbox

Enligt Handelsbankens supportsida stödjer de bara Ubuntu 8.04 och senare tillsammans med Firefox 3.5.2 och senare. Med lite trixande går det dock att ful-installera även i PCLinuxOS (och säkert många andra distributioner). Vi börjar med att ladda hem drivrutinen för kortläsaren. Det enklaste sättet är att gå till handelsbanken.se och klicka på logga in > Kortläsare ansluten med sladd. Ladda även hem ”BankID Säkerhetsprogram” från samma sida.

>> Direktlänk till drivrutinen
>> Direktlänk till säkerhetsprogrammet

Eftersom drivrutinen är paketerad i en *.deb-fil kan vi ju inte installera den direkt som i Ubuntu/Debian, däremot kan vi högerklicka på den och välja att packa upp den.

Nu får vi alltså en mapp som innehåller två arkivfiler, vi extraherar även dessa. Nu har vi dels en textfil som heter control med info om drivrutinen samt en mapp som heter usr. Om vi öppnar textfilen till att börja med så ser vi vilka paket som förväntas vara installerade.

Depends:
pcscd (>=1.3.2)
libpcsclite1 (>=1.3.2)
libccid (>=1.1.0)
libusb-0.1-4 (>= 2:0.1.12)

Vi startar Synaptic men i PCLOS har paketen andra namn, jag installerade:

ccid (1.4.1-2pclos2011)
libpcsclite1 (1.6.6-1pclos2010)
pcsc-lite (1.6.6-1pclos2010)
pam_pkcs11 (0.6.2-1pclos2010)
pam_pkcs11-tools (0.6.2-1pclos2010)

De två sistnämnda (pam_pkcs11, pam_pkcs11-tools) är jag osäker på om de behövs men de är installerade och min kortläsare funkar som den ska så jag tänker inte bemöda mig med att ta bort dem för att testa.

När paketen är installerade är det dags att kopiera innehållet i mappen usr till rätt plats.

Alternativ 1 – via terminalen:

• Ställ dig i mappen en nivå ovanför usr (borde heta shbecrdeb_1.0.2_i386). Skriv su och tryck <Enter>. Mata in lösenordet och tryck <Enter>.  Sedan skriver vi:

  cp -R usr /

Alternativ 2 – den grafiska vägen

• Öppna Konqueror i ”super user mode” via PC-menyn > Applications > File tools. Gå upp en nivå i filsystemet genom att klicka på pilen i verktygsfältet som pekar uppåt. Nu ser vi även här en mapp vid namn usr, dra mappen du packade upp (den som hette usr) till ett tomt utrymme i Konqueror, du kommer då att få välja om du vill flytta, kopiera eller skapa en länk till din mapp. Välj kopiera varvid du kommer att bli mött av denna dialog:

• Här väljer vi Write into. Nu kontrollerar vi att det blivit rätt, i /usr/lib/pcsc/drivers ska det finnas en mapp som heter shbecrDeb.bundle. Om allt stämmer ska alltså drivrutinen vara installerad och enligt Handelsbankens instruktioner ska vi nu starta om datorn.

Nu är det alltså dags att installera säkerhetsprogrammet, vi börjar med att packa upp filen personal_linux.tar.gz. Sedan kan vi om vi använder Dolphin trycka Shift+F4 för att få upp ett terminalfönster, här skriver vi:

cd personal* <Enter>
su <Enter>

Här skriver vi in lösenordet för root-användaren, sedan forsätter vi med:

./install*.sh i

Med största sannolikhet kommer du att få ett felmeddelande om en symbolisk länk som inte kunde skapas (i mitt fall var det för att jag inte hade mappen firefox-addons) men det är normalt när man installerar just detta program i andra system än Ubuntu, det vi får göra är helt enkelt att skapa den länken själva. Använd ditt terminalfönster och skriv där: mkdir -p /usr/lib/firefox-addons (anpassa sökvägen efter felmeddelandet). Nu ska vi skapa en symbolisk länk från mappen /usr/lib/mozilla/plugins till /usr/lib/firefox-addons/plugins :

ln -s /usr/lib/mozilla/plugins /usr/lib/firefox-addons/plugins

Nu ska vi se till så att Firefox kan använda sig av Nexus plugin. Vi kan först se efter i mappen /usr/lib/firefox-addons/plugins vilka plugins vi har, om du ser en fil som heter libplugins.so är nästa steg onödigt men annars kör vi kommandot:

ln -s /usr/local/lib/personal/libplugins.so /usr/lib/mozilla/plugins/libplugins.so

Nu har vi skapat en symbolisk länk till Nexus Personal plugin som Firefox ska använda sig av. Vi kan nu starta Firefox och i adressfältet skriva about:plugins, förhoppningsvis ska även du se något i stil med:

Annars kan vi kontrollera mappen /usr/lib/xulrunner/plugins eller /usr/lib/xulrunner-addons/plugins för att se om vår plugin finns där. Om den inte gör det och inte heller syns när vi skriver about:plugins i Firefox kan vi skapa en symbolisk länk till libplugins.so även i de mapparna (på samma sätt som i exemplet ovan). Om det ändå inte funkar kan vi (som root) köra kommandot:

/sbin/ldconfig   - källa: pclinuxos.com/forum

När vi fått Firefox att känna av pluginen ska vi enligt Handelsbankens instruktioner nu starta om datorn igen.

När vi loggat in igen kan vi klicka på PC-menyn och skriva BankID i sökrutan. Förhoppningsvis hittas programmet och vi kan starta det, när det är gjort kan vi då tillsist testa att ansluta kortläsaren till datorn. Efter en liten stund bör ditt bankid synas i programmet och vi kan då prova att logga i på handelsbanken.

För mig funkade det bra men som med allt annat i datorvärlden kan det som funkar för en visa sig inte fungera för en annan så det finns inga garantier, men om någon behöver hjälp så ska jag försöka efter bästa förmåga

~~~~~
BankID, E-leg, Handelsbanken, Kortläsare, PCLinuxOS

När jag började blogga körde jag Linux Mint 7 som jag knappa halvåret senare ”uppgraderade” till Kubuntu 10.04. I December installerade jag PCLinuxOS 2010 på den gamla stationära datorn och blev så fäst vid det att jag beslutade mig för att installera det vid nästa ominstallation av min bärbara. Jag har dock inte tagit mig tid att göra slag i saken ännu men det kommer hända vad det lider.

Ja, mycket mer än så hade jag inte att säga just nu. På återseende!

—–

Läs även andra bloggares åsikter om PCLinuxOS, Kubuntu, Linux Mint, Årsdag

Jag har tidigare inte riktigt sett värdet av dessa ”Activities” men nu börjar det gå upp ett ljus  Dessvärre tror jag inte att min dator är tillräckligt kraftfull för att kunna dra nytta av den funktionen och dessutom är det nog ganska sällan jag kör så pass många olika program att det skulle vara nödvändigt att sortera dem som föreslås i länken.

Men det var en bra insikt ändå.

—–
Läs även andra bloggares åsikter om KDE, Activities, Plasma Desktop, Utveckling